Vi tar ställning

Vi anser att frågan om organdonation är rätt eller fel, aldrig kommer gå att besvara. I alla fall inte ur vårt tycke. Det finns positiva och negativa synvinklar som alla går att väga mot varandra. Detta gäller både ur givarens och mottagarens perspektiv, samt människor runt omkring som också är involverade på ett eller annat sätt. 

Positiva och negativa aspekter för organdonator
Ur donatorgivarens perspektiv: Vi tror att det är ett svårt beslut att fatta, om man bestämmer sig för att donera ett organ. Det finns risk för att man själv inte ens överlever operationen, det finns risk för att givarens kropp inte accepterar organet och det finns risk för att man själv får en nedsatt livssituation. 

En positiv aspekt för donatorn är till exempel att man känner att man gjort något gott. Speciellt om det handlar om någon man känner. Det kan också rättfärdiga tjänsten att ta emot ett organ från någon annan, något som vi inte tycker att man har rätt att göra om man själv inte är villig att donera ett organ. 

Finns det något finare än att rädda liv? Finns det någon finare gåva?

Positiva och negativa aspekter för organmottagare
Ur positivt resultat kan mottagaren bli frisk, och det är givetvis också det man strävar efter. Men risken finns förstås också att organet stöts bort och situationen blir oförändrad. Det negativa ur detta är att mottagaren kan känna att han eller hon utnyttjat givaren. Och givaren kan också känna att den gjort något förgäves. 

Det kan även bli så att organet bara fungerar i mottagarens kropp under en kort tid, och behöver bytas ut relativt snabbt. 

Vad det gäller äldre människor så får inte de hjälp med en organtransplantation, eftersom yngre är i betydligt större behov av fungerande organ. Detta tycker är rimligt, men ändå skulle vi såklart känna att det finns undantag när det gäller en närstående. En döende mormor vill man försöka rädda genom att donera sina egna organ.

Positivt för organmottagarens perspektiv är att familjen och omgivningen också upplever det som en lättnad, till skillnad från organgivarens omgivning som kanske är tveksamma till transplantationen. 

Ett bra exempel för detta är filmen och boken "Allt för min syster". Där ett barn är sjukt och föräldrarna skapar ett nytt bara för att rädda det de redan har. Föräldarna är positiva till att systern ska hjälpa sin äldre syster och den yngre systern vill givetvis också hjälpa men den döende systern vill inte ta emot hjälpen, man kan tänka att hon känner sig utnyttjande. 
Vem är hjälte i denna situation?